I mitten på åttiotalet försökte Coca-cola möta konkurrensen från Pepsi med ett nytt recept som i folkmun kom att kallas New coke. Den skulle vara fylligare och sötare och därmed stå sig bättre mot Pepsi i blindtester. Det blev en flopp, och man fick snabbt återgå till det tidigare receptet. Flera bryggerier såg sin chans att fånga upp flyende Coca-cola-konsumenter, bland annat Falcon som lanserade XL cola med sloganen “Extra large taste”.
XL cola försvann någon gång på nittiotalet men har nu återuppstått tack vare Vasa bryggeri utanför Sundsvall. De brygger en hel serie retroläskedrycker, utöver XL cola finns även den sockerfria XL cola free samt Syd black orange i utbudet.
Ironiskt nog kommer vår XL cola i en bullig PET-flaska på 33 cl som knappast känns extra large, men det är en söt liten flaska som känns bra i handen. Etiketten är i grunden den samma som på åttiotalet, men den har fått en ny inramning med ett gäng grafiska element från Vasa bryggeri. Vi hade föredragit den betydligt renare originaldesignen, den här varianten känns ganska rörig. Korken är samma höga och grovt räfflade kork som på Syd black orange. Den pryds av en generisk Vasa-logotyp och används antagligen till många olika drycker.
XL cola skummar mindre än vi väntat oss när vi häller upp den, och det färdighällda glaset ser oroväckande stilla ut. Färgen är colabrun av det mörkare slaget och doften påminner dels om något vi skulle identifiera som colanöt i mer naturliga colasorter och dels om den kultförklarade Jolt cola. Den till synes klena kolsyran drar ner det första intrycket något, men förväntningarna är ändå höga när vi gör oss redo att smaka.
Vi tar ett par klunkar och blir inte besvikna. XL cola har en djup och rund sötma med inslag av colanappar. Vi känner även en ganska tydlig ton av det vi har lärt oss att identifiera som koffein. Kolsyran känns inte så mycket i munnen men river till lite bak i svalget. XL cola är fyllig på samma sätt som Jolt cola och smaken är faktiskt inte helt olik densamma. Efter halva glaset börjar en sur smak befästa sig i munnen mellan klunkarna. Inte helt angenämnt, och den spontana reaktionen är att ta en klunk till vilket naturligtvis bara löser problemet tillfälligt. Vi upplever precis samma sak ibland när vi dricker vanlig Coca-cola, men vi hade gärna sluppit den detaljen.
Vi får konstatera att XL cola lever upp till sitt namn. Både smaken och munkänslan är kraftig, och det är inget snack om att det är en cola det handlar om. Rejäl färg, rejäl sötma och rejäl smak. Det enda som inte är rejält är kolsyran, den känns som sagt mer i svalget än i själva smaken. Särskilt i den andra halvan av glaset hade vi önskat att den fanns där och friskade upp bara en liten aning mer. Över lag är det här ändå en riktigt fin cola som inte behöver skämmas för sig i sällskap av betydligt mer välkända märken.
Fann denna på en mack någonstans längs E4:an i Västerbotten/Västernorrland, vilket tycks vara den zon där man kan få tag på den i affärer. Får hålla med om att förpackning och etikett är tämligen oinspirerade, hade tagit en Festis istället om jag inte fick syn på Vasa-loggan. Väl smakad upplevde jag att den sura eftersmaken ändå är mindre närvarande än i vanlig Coca-cola. Jag kände att den var något sorts mellanting, den hade en originell colasmak som annars bara Coca tycks komma närmast, tillsammans med sötman som Pepsi annars vinner på men samtidigt överdriver, och styrkan av en Jolt. Absurt kränkt över att den inte tycks finnas i någon affär söder om Söderhamn. Godare än Coca-cola, tycker jag utan större tvekan.
Jag gillar Martin Gunnarssons inledning ovan,den är objektiv,välskiven och rättvis.Cola generellt brukar ju definieras som “ngt sött” av de flesta,så “surt” låter kanske lite märkligt i vissas öron.Men som colafantast så förstår jag naturligtvis vad som menas.Det blir en sorts “backlash” mot allt det göttiga,precis efter sväljningen.Sätt att komma runt det är med vissa lightcolor (tex de nuvarande [juni 22] upplagorna av Coke zero,ICA cola light eller Pepsi max).-Alternativt,att äta något i kombination med colakonsumtionen.För rökaren så har även samtidigt blossande på ett hyfsat smakrikt tobaksverk en vettig effekt (skulle inte förvåna mig om även snus funkar f.ö.).Vill man “förstöra colan totalt” genom att blanda grogg med den,ja då är man definitivt på den säkra sidan !. (men “colagrogg” är inte så illa det heller iofs..).
Apropå XL colan: När jag först hörde att den skulle komma tillbaka blev jag själaglad !.I LOVE IT !.Det visade sig snart att det var det udda bryggeriet “Vasabryggeriet” som ägde licensen (troligtvis ensamma också).Dessa har en lite “speciell” syn på “handel och distribution”.Beställaren har ingen möjlighet att själv bestämma vilket/vilka utav deras (MÅNGA !) sorter som han/hon vill beställa hem.De “erbjuder” istället en färdigställd “standard-lastpall”,med “en mix” som de sammanställt efter eget huvud.Låt oss för enkelhetens säga att denna lastpall har 200 flaskor,att mängden differentierade läsksorter är 10,att att varje läsksort tilldelats samma representation av bruttoutbudet.”200 delat i 10,= 20″.Dessa 20 XL-color är sedan vad handlaren har att erbjuda slutkunden ifrån varje sådan pallförkonfiguration.Visst XL cola light är säkert inget problem att kränga,och inte Vira Blåtira heller.Men resten kan faktiskt ta lite tid.-Jag pratade med butikschefen för “Ica Supermarket” i Älmsta (som trots att det ligger i Stockholms nordligaste skärgård vuxit till sig rejält efter milliennieskiftet,utöver då att det även blir ÖVERBEFOLKAT pga sommarfirare i Juli-Augusti !) angående detta.Två somrar i rad hade han HELA Vasabryggeriets sortiment i sin butik.Tredje sommar´n: Ingenting från detsamma.Han förklarade problematiken med att dessa stora lastpallar,i kombination med det spretiga utbudet på varje.Han gillade inte den anonyma varianten att ställa ut blandpallen på butiksgolvet och låta kunderna leta läsksorter i den själva (och jag förstår honom).Sålunda fick han avsätta ENORMA mängder hyllutrummen för att få plats med “Pomeril”,”Guldus” och andra obskyra antika läsksorter från 30,40 och 50-talen.Men problemen slutar inte där !.Vasabryggeriet tar inte emot beställningar på mindre än 5 pallar åt gången,vilket i såfall skulle betyda 1000 “diverseflaskor”.Till råga på eländet så är inköpspriset så högt att det knappast går att få ut ngn vettig vinstmarginal per flaska.”Men flaskorna kan väl stå där tills de säljer slut då bara ?”.Svar nej.Bäst föredatumen är rätt tajt satta nuförtiden,och att sälja utgådda varor är kriminellt (m a o,han får dumpa skiten när det magiska datumet har infunnit sig !).
Det förvånar mig att Vasabryggeriet fortfarande finns kvar.Jag bor i stockholmsområdet,och letar man på vasabryggeriets hemsida efter återförsäljare i denna landsända så hittar man en hel klase !.Problemet är bara att detta är vasabryggeriets egna våta dröm och inget annat.Jag har kollat med ett antal av de nämnda matvarubutikerna i min jakt på XL cola,och vissa vet inte ens vad jag pratar om.-Andra drar sig till minnes;””Ja,just det ja !.Det var de som hade Vira Blåtira va ?.Men,nej,det där var en kul engångsgrej vi tog in och testade bara vettu,men det var flera år sen nu..””.Eller den utav de listade som ligger närmast där jag bor: “”Ja,jag brukar beställa nångång i bland när jag har lite extra golvyta över.Men man måste ju ta hem fem pallar åt gången,så det blir lite dumt då””.
Vasbryggeriet listar även två webbshoppar som påstås ha XL cola.Tyvärr så nås man av beskedet “har utgått ut sortimentet” hos dem båda två.. (behöver jag säga att jag inte är med i “Vasabryggeriets fan club” ?..)
Finns det någon som har kännedom om någon mataffär/butik i sthlmsområdet som VERKLIGEN H A R XL cola på riktigt,i sitt fasta sortiment ?.Samma undran gäller även för sådana ev. webbsidor,samt att dessa då inte kräver att man måste göra en jättebeställning med sitt köp heller ?..
Hör av er i såfall,please !.